2 aug. 2014

Följetong: Prof. Lake Lyndons journal, del 1

Illustration av Kajsa Collin
Följetongen är en skönlitterär novell i åtta delar förlagd till slutet av ett fiktivt 1800-tal och består av rapporter kring en upptäcktsresande kryptozoologs expeditioner.

Rio dos Camarões

Jag har efter en lång och delvis behaglig resa till luftskepps anlänt till Rio dos Camarões, eller Wouri som infödingarna kallar den. Nu färdas jag via flodbåt genom denna fängslande djungel med en flora och fauna som känns så främmande att den stundtals tycks overklig. När jag skriver detta är det natt och min expedition har slagit läger intill by med en stam pygméer som kallade sig själva ”baka”. Min tolk, Modibo, underlättar kommunikationsmöjligheterna stort.

Anledningen till min resa är främst ett jättelikt monstrum som här kallas för Mokele Mbembe vilket fritt översatt betyder ”den som stoppar floders flöde”. Denna varelse sägs vara en överlevande skräcködla, en livs levande dinosaurie från tidernas morgon. De absolut tidigaste antecknade rapporterna är från sent 1700-tal och gjordes av en fransk missionär, men redan långt innan dess har givetvis varelsen varit känd för infödingarna.

Det är intressant att varelsen är mycket detaljerat beskriven och några jägare från baka-stammen har lovat att i morgon dag visa mig till den plats där Mokele Mbembe senast sågs till, samt visa mig de växter som djuret sägs äta. Det är nämligen inte en köttätande varelse, vilket de varit noga med att poängtera, utan den äter växter och de gånger den gått till attack mot människor tycks ha varit främst för att försvara sitt eventuella revir.

Mokele Mbembe sägs vara kring trettio fot lång, ha en lång svans och hals, klumpig kropp och ett mycket litet huvud med små, svarta ögon. Ett synnerligen märkligt djur. Under min resa kommer jag förhoppningsvis även att få kontakt med andra stammar och undersöka huruvida ögonvittnesskildringarna skiftar eller stämmer överens. Målet är ju dock givetvis att finna och dokumentera ett levande exemplar av odjuret.

Antecknat av Prof. L.L.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar