14 juli 2011

Attackerar jättebläckfiskar båtar?


Bilden ovan är inte särskilt unik. Temat med jättebläckfiskar som attackerar skepp har ofta dykt upp genom historien, men har lika ofta tagits för rena fantasibilder. 2003 hände någonting som kom att ändra den uppfattningen för många.

Den franske seglaren Olivier De Kersauson deltog i en jorden-runt-seglats. Han hade seglat i ett antal timmar och befann sig utanför Madeira när båten plötsligt saktade ned betydligt och till sist gick ned till halvfart. Det han snart upptäckte var att en jättebläckfisk hade klamrat sig fast vid båtens skrov. De Kersauson kunde se två tentakler som låste rodret, vilka han beskrev var dubbelt så tjocka som hans egen arm. Bläckfisken började efter en stund att skaka båten. Då varken De Kersauson eller hans besättning visste vad de skulle ta sig till så beslutade de sig till sist för att stanna båten, vilket ledde till att bläckfisken släppte taget och försvann tillbaka ned i djupet.

Bevisar det här någonting? Ja, givetvis. Det bevisar att jättebläckfiskar trots allt mycket väl kan ha angripit skepp, även förr i världen. En del teorier talar för att bläckfisken kan ha misstagit skeppet för en kaskelot, vilket är jättebläckfiskens enda (kända) naturliga fiende. Kanske var inte bläckfiskarna lika stora som den på bilden här ovan, men om tentaklerna är dubbelt så tjocka som en vuxen mans arm så var det förmodligen skrämmande nog ändå.

Källor: BBC NewsJourneyman Pictures

6 juli 2011

Filmtips: Trolljegeren

Trolljegeren är en norsk film som borde roa alla som är intresserade av kryptozoologi. Den målar upp en (inom filmvärldens ramar) trovärdig bild av en hemlig existens av troll i Norge och berättar historien om mannen som är anställd för att hålla efter dem.

Vilken genre man egentligen skall placera Trolljegeren i är lite oklart, men någonstans mellan låtsasdokumentär och actionkomedi borde nog vara ganska korrekt.

Trots att filmen är filmad med handkamera i dokumentärstil så är det ingenting man stör sig på och en intressant detalj är att kvaliteten skiftar efter vem av karaktärerna i filmen som håller i kameran just då.
Trollen själva är snyggt gjorda, om än inte fantastiska och allt som allt är det en mycket underhållande film som är väl värd ett inköp.

4 juli 2011

Märkliga djur: Genomskinliga ålar (Leptocephalus)

I vår nyaste artikelserie "Märkliga djur" kommer det att dyka upp artiklar om djur som kanske inte är ovanliga, men i alla fall såpass märkliga att filmklipp som det ovan genast bemöts med skepsis av mindre insatta.

Leptocephalus är nämligen inget mytomspunnet och ovanligt djur, utan helt enkelt ett ålyngel. Dessa yngel har väldigt tunna kroppar vilka innehåller en geléliknande substans på insidan och ett tunt lager muskler på utsidan. Ynglet saknar även röda blodceller ända tills de vidareutvecklas till unga ålar.

Leptocephali skiljer sig från de flesta fiskyngel eftersom de blir ganska stora, runt 6-30 cm långa och ibland längre än så. De har även en väldigt lång yngelperiod som sträcker sig mellan tre månader till över ett år.
De kan simma både framlänges och baklänges och är ganska snabba.

Länge var det oklart vad de åt för någonting eftersom man aldrig hittade plankton (den vanligaste maten för yngel) i deras system. Nyligen insåg man att de verkar äta de små partiklarna som flyter omkring fritt i havet.

Leptocephali-yngel bor i de övre 100 meterna av havet under natten och ofta lite djupare under dagen.
De kan även innehålla i det närmaste självlysande punkter, vilket man kan se på den här fantastiska videon, vilken var den första filmningen av fenomenet:
Ophichtid leptocephalus off Kona, Hawaii

Källor: Australian Museum, Wikipedia