En orm med grön päls!

I Thailand fann en man den här märkliga ormen i en vattengöl vid träsket där han bor. Han blev förbryllad över hur konstig den såg ut och tog med den hem. Ormen ifråga är cirka 60 centimeter lång och verkar vara vid god hälsa. Mannen och hans familj har behållit den hemma och matar den.

Det finns ju inga ormar med hår, så vad är det här för märkligt djur egentligen? Teorin presenterad både av lekmän och experter är att detta är en Homalopsis buccata (Puff-Faced Watersnake) som legat och väntat på sitt byte så länge i samma göl att alger växt på den och därmed skapad den fina, gröna pälsen. Om teorin stämmer så kommer ormen vid nästa ömsning att bli av med pälsen och se helt normal ut igen.

Homalopsis buccata helt utan päls

Källor: Yahoo News, Coast to Coast, The Science Times

Pälsfladdrare - Ja, det är ett riktigt ord

Så här mitt i veckan kan man behöva något uppmuntrande att titta på. Det är bra att regelbundet påminna oss om vilka konstiga djur som faktiskt finns bevisade i vår märkliga värld. Denna gång kommer jag skriva om den här gynnaren som du kan se ovan på bilden, en pälsfladdrare. På engelska kallas päldfladdrarna för "Flyging Lemur", men trots att det ser ut att vara ett ganska bra namn så är de faktiskt inte alls lemurer, bara väldigt avlägsna släktingar.

Länge visste inte ens zoologerna vad de skulle tro om den här märkliga varelsen. Man diskuterade huruvida den tillhörde ordningen Äkta insektsätare, eller kanske Fladdermöss, men till sist kom man fram till att de är en alldeles egen ordning, en som är nära släkt med Primaterna, det vill säga apor och liknande.

Pälsfladdraren finns i två olika arter, en som heter Cynocephalus variegatus och en annan som heter Cynocelphalis volans. De finns i Sydostasien, men han har faktiskt hittat en nu utdöd släktig in Nordamerika också, Planetetherium mirable.

Den här nattaktiva växtätaren lever nästan hela sitt liv i träden och har sällan ens setts på marken. Genom att spänna ut sin, ja ni vet, fladdriga päls med tillhörande hudflikar (kallat "flygmembran") kan de utan problem glidflyga över 120 meter i taget.
Huvudet och kroppen blir upp till 42 centimeter långa och till det får man också sedan räkna en svans som kan bli hela 27 centimeter lång!

Vi avslutar med en glad nyhet. C. volans var tidigare rödlistand (det vill säga märkt som utrotningshotad) mellan åren 1996-2008, men har nu statusen livskraftig i världen! 

Halengamen - ett flygande monster i Blekinge

Halengamen, Sandra Lundholm. 2021. Instagram: @hexkonster

Vid Olofström i Blekinge finns det en 22,6 meter djup sjö som heter Halen. Med sina 3,44 kvadratkilometers areal är det Blekinges största sjö. I sjön finns en ö som heter Stora Norrön och på den skall det häcka ett monster, det har det berättats om i århundraden. Varelsen, som kallas "Halengamen" beskrivs likna en hårlös gam med fjäll istället för fjädrar och läderaktiga vingar. Den skall under långa tider tillbringa mer tid på sjöbotten än uppe i träden och flyger så snabbt och med sådan kraft att den utan problem kan sänka en båt.

I Jämshög, som ligger i närheten av Halen finns även från gamla tider ett dokument som berättar om hur Jämshög fick sitt namn, och att det brukade heta Broby innan en jättelik gamliknande fågel slog sig ned på Hallaberget. Den gigantiska fågeln skrämde folk så att de till sist offrade en oxe till den och den tog oxen i sina klor och flög iväg efter att ha ätit upp djuret. Därefter blev namnet Gamshög, vilket senare omvandlades till Jämshög.

Citat ur Prästrelationerna 1624 (på äldre nudanska):

"Det er almindeligtt, hos de gamlle I sognen att Giemszø I gamell dage haffuer verett kalldett Brobÿ, men aff en hendellsze skullde naffnett forventt bleffuett, thi der siges, att der en gang skullde en griff, som indbÿggerne kallde en Gam, kommett flÿendis, och satt sig paa itt højtt bierg, hos bÿen, som kalldes Hallebiergett, och bleff der sidendis hartt ved tho dage, och Ingen midlerthid thorde gaa aff sitt hus, eller lade sitt queg ud; Omsider haffuer de ladett en tiur ud paa gaden, och gick och bølede, och gammen bleff hannem var, och suengde thill och thog ham I sin kloffve, och flø paa biergett Igien med hannem, och fortherede hans blod och kiød, der epter haffuer gammen fløjett sin vei; Och siden er bÿen kalldett Gamshøj, och nu siden ved Idelig brug kalldett Giemsø." 

Om vi skall anta att det rör sig om samma slags varelse torde den också vara väldigt stor, eller om berättelsen bara kryddats litet på 400 år, det är ju inte otänkbart. Kanske var det så att varelsen var ganska stor och satt och åt på offergåvan en längre tid snarare än lyfte en oxe i sina klor. Vad sanningen är lär vi aldrig få veta, men det är utan tvivel en spännande historia. 

Det är inte okänt att faktiska gamar visar sig i Sverige till och från, men än så länge är det Gåsgamar som visar sig i den södra delen av landet ibland, dock har de både fjädrar och övernattar inte under vattnet... 

Gåsgam

Källor: Cryptoscandinavia, Nordiska Flygödlor, Wikipedia

Riktiga drakar: Större öronnattskärra (Lyncornis macrotis)

I sydöstra Asien finns en fågel som verkligen inte är svår att se som en drake. Den är ganska stor och kan bli upp till 41 cm lång. Den är dessutom inte på något sätt ovanlig, även om den är ganska svår att få syn på eftersom den är nattaktiv.

Det kan också vara svenska nattskärror som ligger bakom uttrycket "Nattramn", vilket på gammelsvenska då översätts till "Nattkorp".
Det sades vara osaliga andar efter de döda som i form av korpar flög omkring på nätterna och utstötte hemska knarrande ljud... och finns det något spöklikt över deras idogt knarrande läte.

Källor: Thai National Parks, Wikipedia, Västarvet, Fågelsång