Kryptozoologi: Afrikas storfot

30 aug. 2011

Afrikas storfot

Sedan 1800-talet har det florerat rykten om en afrikansk jätteapa som gått under det dramatiska namnet ”Lejondödare” eftersom den sägs kunna döda stora byten såsom just lejon, ett beteende man tidigare aldrig stött på hos apor.

I början på 2000-talet fick primatexperten Shelly Williams möta dessa apor öga mot öga. Hon och hennes medhjälpare hade spårat aporna genom skogen. Då en av spårarna utstötte ett ljud som skulle låta som en sårad antilop kom plötsligt fyra av aporna rusande mot dem. Om det hade varit ett skenangrepp skulle de ha skrikit för full hals för att skrämmas, men de var helt tysta och stora. Innan Shelly visste ordet av stod de framför henne, men när de förstod att det var en människa stannade de upp och försvann ljudlöst in i skogen igen.

Apan, som går under namnen "Biliapa" eller "Bondo Mystery Ape" har senare uppdagats vara en sorts schimpans, men dubbelt så stor mot andra schimpanser. En biliapa kan bli två meter lång när den står upprätt (vilket den gör ibland) och väga runt 100 kilo. Fotavtrycken kan bli minst 34 centimeter långa, vilket också är fotavtryck större än de hos både schimpanser och gorillor, det är därför den ibland kallas ”Afrikas storfot”. Skallen är större än hos andra schimpanser och det finns rapporter om att de skall ha en benkam på kraniumet, precis som gorillor.
Pälsen är svart och tycks skifta mot grått över hela kroppen när de åldras.

Även i beteende finns det en del skillnader gentemot andra schimpanser. Biliapan bygger bland annat bon på marken, vilket de har gemensamt med gorillor. Skillnaden där ligger dock i att de återvänder till sina bon och sover i dem under en längre tid, medan gorillor ständigt bygger nya. De fördrar även annan sorts terräng än gorillor för sitt bobyggande.
Det intressanta är ju också att biliapan vågar bo på marken i ett område som trots allt är fullt med stora rovdjur, vilket också är det enda ordentliga belägget för att de skall kunna rå på stora kattdjur. En del antropologer spekulerar i huruvida biliapan kan använda tillhyggen som vapen.

Biliapan verkar synnerligen orädd för människor och visar ingen aggressivitet gentemot sina ständigt upprättgående släktingar. Detta är förmodligen för att de sällan eller aldrig mött människor förut.

Forskningen kring biliapan har gått trögt på senare år, kanske främst på grund av att Shelly Williams blev skjuten i ryggen när hon råkade komma i vägen för en knarkuppgörelse 2005. Efter det har hon varit invalidiserad och rullstolsbunden och forskningen har lämnats vidare till andra.

Överlag gör den här upptäckten att tankarna kring yeti och storfots existenser inte längre känns fullt lika avlägsna.