30 dec. 2010

Megalania i Australien

Det dök nyligen upp en ögonvittnesrapport från Australien där vittnet själv uppger att han och två andra sett ett djur som mest av allt påminner om den utdöda Megalania prisca, en släkting till den nu levande Komodovaranen.

Ögonvittnet berättar själv att han och hans två vänner bevittnade djuret 2003, nordväst om Sydney. Han beskriver besten som stor nog "att kunna äta en panter" och minst fyra meter lång. Benen beskrivs som tjocka och huvudet som "the size of two large footballs". Bredden var mellan 60-70 centimeter och höjden runt en halvmeter, samt att varelsen var ungefär 20 centimeter ovanför marken när den rörde sig. Svansen var runt 30-40 centimeter i diameter och cirka två meter lång.

Han säger själv att ödlan i fråga såg ut exakt som den utdöda Megalania, och därmed också var väldigt lik vår Komodovaran. Kryptozoologi.se gör sitt bästa för att komma i kontakt med ögonvittnet för vidare information.

Wikipedia skriver om Megalania:
"Megalania prisca ( betyder "Forntidens stora vandrare", översätts ibland felaktigt som "Jätteslaktare från forntiden" )( även kallad Varanus prisca ) var ett släkte med förhistoriska jätteödlor, nära släkt med den moderna komodovaranen. Lämningar efter Megalania har hittats i centrala och östra Australien, och den var en del av den stora megafaunan som man tror fanns där fram tills för omkring 40 000 år sedan."

2 kommentarer:

  1. det skulle, jag repeterar: skulle, kunna var nån typ av underart till megalania. eller bara en näst intill utdödd varanart som kanske inte har nåt med megalania att göra. nu menar jag inte att "den" inte är släkt med megalania! det hade så klart varit fascinerande om man kunde med vetenskaplig hjälp bevisa denna ödla. jag har hört om andra so sagt att de sett 3-5 meter långa ödlor i Australien, så om det finns, jag repeterar: "om", det finns nåt där ute så tror jag inte det är megalania utan en annan "ny" varan art.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en mycket spännande teori som jag helt hade missat kommentaren om.
      Det känns ännu mer troligt efter att man läst mer om levande fossiler och "nutida dinosaurier". Ibland överlever helt enkelt något från fordom helt mot oddsen.

      Radera