Bigfoot begins

En underhållande liten film om hur det kanske inte ligger till med Bigfoot!

Berömda falsarium: Skvadern

Visste ni att vi har ett alldeles eget berömt falsarium här i Sverige? Skvadern är ett påhittat djur med en hares framkropp och en tjäders bakdel.
Falsariet tog sin början i slutet av 1800-talet i Norrland. En flottningsinspektör vid namn Håkan Dahlmark var känd för att tycka om jakt och gärna berätta mer eller mindre troliga jakthistorier i goda vänners lag. En utav dessa historier handlade om en bevingad hare som han påstod att han skjutit i Medelpad 1874. Han kallade djuret en "skvader".

1907 fick Dahlmark en tavla föreställande denna skvader av sin hushållerska och strax innan sin död fem år senare donerade han tavlan till Medelpads fornminnesförening. Den nye intendenten där, Hammarlund, tyckte att det vore intressant att kombinera två djur och därefter kunna visa fram en uppstoppad skvader. Han lärde känna en konservator som färdigställde idén och 1918 lämnade konservatorn över den uppstoppade skvadern som sedan dess funnits på fornminnesföreningens friluftsmuseum i Sundsvall.

Skvadern har med tiden blivit en symbol för Sundsvall och man kan till och med hitta en söt varningsskylt föreställande skvadern på vägen mot museet.

Tydligen händer det fortfarande varje sommar att besökare blir besvikna när de får reda på att skvadern bara är påhittad och aldrig har funnits på riktigt. Det om något bevisar väl hur gärna människor vill tro på saker!

Den första bilden av en skvader. Målad av Halvar Frisendahl.

Den första uppstoppade skvadern!

Vägskylten med skvadern

Källor: Medelpads fornminnesförening, Wikipedia, Djurparker i fokus

Big foot diaries

Och här kommer ett litet serietips!
The big foot diaries är en väldigt söt liten serie som inte tar lång tid att läsa, men som definitivt är värd det! Missa inte att du kan bläddra vidare på sidan för att läsa alla delar i serien!

Mokele-mbembe - En gömd dinosaurie?

Teckning föreställande Mokele-mbembe, av Bill Rebsamen

En levande dinosaurie i våra tider? Det är nog en barndomsdröm för många, men för andra är det lite mer än så. Än i våra dagar fortsätter expeditioner att bege sig till Afrika för att söka efter en dinosaurie som påstås finnas kvar där i vattendrag och djungler. Denna dinosaurie kallas mokele-mbembe, vilket på Lingala-språket i Kongo betyder "En som stoppar flodars flöde".

Rapporter kan dateras ända till 1776 då ben bok vid namn Histoire de Loango utgavs. I den kunde man läsa om missionärernas rapporter om fotavtryck med klor, ungefär 90 cm i omkrets. Dessa avtryck fanns med ungefär två meters avstånd från varandra vilket visade på ett djur som var någonstans mellan en flodhäst och en elefant i storlek, men inget utav dessa djur har klor.

En annan rapport från en expedition 1913-14 beskriver uttalandet från afrikaner om ett elefantstort djur som bodde i djupa vattensamlingar och som brukade välta kanoter med sin kraftiga svans. Intressant var att djuret sades döda, men inte äta männen i kanoterna. Alltså var djuret en växtätare och afrikanerna kunde till och med redogöra för exakt vad för slags växt som den åt.

Sedan under åren har rapporterna duggat tätt och många ögonvittnen har trätt fram, det senaste under 2000-talet. Det har dock uttalats att djuret blivit mycket mer sällsynt med tiden och att det var vanligare för ungefär ett halvt sekel sedan.
Ett väldigt misskrediterat foto togs 1981 och man har även gjort många avgjutningar av fotspår som påstås tillhöra dinosaurien.

När man visat bilder på dinosaurier för de afrikaner som sägs ha sett Mokele-Mbembe så har Diplodocus (vilken liknar brontosaurien) pekats ut speciellt som bilder av "monstret". Man har även visat olika djurspår och bland dem fossilerade avtryck från dinosaurier, även dessa har pekats ut speciellt.

Som vanligt när det gäller kryptozoologi så lär expeditionerna fortsätta även i framtiden och när nyheter dyker upp inom ämnet så kommer ni att kunna läsa dem här på sidan.

Fotografiet från expeditionen 1981

Ett fossilerat dinosauriespår liknande Mokele-mbembes

En diplodocus

Källor: mokelembembe.com, Time, Wikipedia, Den flygande katten

Ny design

En ny design håller på att utformas, som ni ser. Utöver lite små finesser här och var så har jag även börjat med "Veckans fråga" för att ni läsare skall få bli lite mer aktiva. Just nu blev det bara en klassisk fråga, men i framtiden är det tänkt att den skall vara relaterad till uppdateringarna på sidan.

Den förra undersökningen visade att folk helst vill ha uppdateringar en gång i veckan och jag bestämmer nu att det blir på söndagar. Det kan komma andra inlägg under veckorna, men varje söndag blir det definitivt en ny artikel!

Prenumeration!

Nu har jag ordnat så att du enkelt och smidigt kan prenumerera på inlägg här på kryptozoologi.se. Allt du behöver göra är att fylla i din mailadress i rutan här uppe till höger och klicka på "submit" så får du ett mail varje gång det kommer en ny artikel!

Utställning: Havsmonster - nu med sillkung

Fick ett tips från signaturen Milla om att Havets Hus i Lysekil under 2011 har en utställning om havsmonster med en avgjutning av den första sillkung som hittats i Sverige på 131 år. För att läsa mer om sillkungen kan du klicka här.

Sillkungen i fråga hittades 2010 i vattnet vid en sjöbod i Bovallstrand. Den var inte stor med sillkungsmått mätt, men 3,5 meter känns ändå som en bjässe till fisk, inte sant?

Museet har jullovsöppet, så om du bor i närheten av Lysekil kan det vara väl värt ett besök för såväl stora som små.

Fr. v. Kurt Ove Eriksson som hittade sillkungen, Emma Nohren från Havets Hus och Bo Wessman som gjorde avgjutningen och modellen av sillkungen som man ser i bakgrunden.

Källor: Havets hus, SvD

Berömda falsarium: Fiji-sjöjungfrun

P.T. Barnum's Feejee mermaid, 1842

Som ni kan se så var Fiji-sjöjungfrun (ibland Feejee-sjöjungfrun) långt ifrån sagornas vackra kvinnor med fiskstjärt. Den som startade hela konceptet var en man vid namn P.T. Barnum. Han var en mångsysslare, underhållare och bedragare i Amerika.

Det hela började när en engelsk gentleman vid namn Dr. J. Griffin dök upp i Amerika med vad han sade var en äkta sjöjungfru. Han sade även att han företrädde "British Lyceum of Natural History" och med hjälp av listig marknadsföring så ville snart alla se sjöjungfrun. Det sades då att Barnum hade önskat köpa den till sitt museum, men fått avslag. Griffin höll sedan ett föredrag för alla nyfikna där han bland annat hävdade att allt på jorden hade sin motsvarighet i havet, såsom sjölejon och sjöhästar och därmed också då havsmänniskor. Senare gick han med på att låta sjöjungfrun visas på Barnums museum där biljettintäkterna snabbt gick upp rekordartat.

Det hela var dock Barnums plan hela tiden. Doktor Griffin hette egentligen Levi Lyman och var Barnums kompanjon och långt ifrån en engelsk gentleman. Det påstådda "British Lyceum of Natural History" existerade inte över huvud taget. Sjöjungfrun i fråga hade Barnum hyrt av en person i showbuisness som i sin tur köpt den av en sjöman och Barnum hade även låtit få sjöjungfrun undersökt och visste mycket väl att den var falsk, men insåg ändå vilken guldtupp den kunde användas till med rätt omständigheter och marknadsföring. Barnum visade upp den under en tid, men den gick senare förlorad i en brand.

Sjöjungfrun i fråga var skapad av en död apunge, en fisk och papier-maché för att täcka upp skarvarna.

Många kopior av Fiji-sjöjungfrun dök sedan upp, ofta såldes de till kuriosakabinetter. För den som undrar vad en sådan är, så var det en privat samling av underliga och ofta ganska groteska saker. Märkliga foster, avvikelser från djurvärlden i stil med ormar med två huvuden, fingrar från avrättade personer och gärna ting kopplade till det ockulta var sådant man kunde hitta i en kuriosakabinett, men även påstått drakblod eller enhörningshorn.

Än i dag finns många av dessa förfalskade sjöjungfrur kvar i privata samlingar över större delen av världen, och det skapas även nya från tid till tid. Säga vad man vill om detta berömda falsarium, men det har i alla fall bibehållit sin popularitet och dyker då och då upp på Internet som ett åter igen påstått "äkta" fenomen.

Källor: Roadsideamerica, Museum of hoaxes

Tack till Emma som önskade artikelämnet!