Berömda falsarium: Fiji-sjöjungfrun

P.T. Barnum's Feejee mermaid, 1842

Som ni kan se så var Fiji-sjöjungfrun (ibland Feejee-sjöjungfrun) långt ifrån sagornas vackra kvinnor med fiskstjärt. Den som startade hela konceptet var en man vid namn P.T. Barnum. Han var en mångsysslare, underhållare och bedragare i Amerika.

Det hela började när en engelsk gentleman vid namn Dr. J. Griffin dök upp i Amerika med vad han sade var en äkta sjöjungfru. Han sade även att han företrädde "British Lyceum of Natural History" och med hjälp av listig marknadsföring så ville snart alla se sjöjungfrun. Det sades då att Barnum hade önskat köpa den till sitt museum, men fått avslag. Griffin höll sedan ett föredrag för alla nyfikna där han bland annat hävdade att allt på jorden hade sin motsvarighet i havet, såsom sjölejon och sjöhästar och därmed också då havsmänniskor. Senare gick han med på att låta sjöjungfrun visas på Barnums museum där biljettintäkterna snabbt gick upp rekordartat.

Det hela var dock Barnums plan hela tiden. Doktor Griffin hette egentligen Levi Lyman och var Barnums kompanjon och långt ifrån en engelsk gentleman. Det påstådda "British Lyceum of Natural History" existerade inte över huvud taget. Sjöjungfrun i fråga hade Barnum hyrt av en person i showbuisness som i sin tur köpt den av en sjöman och Barnum hade även låtit få sjöjungfrun undersökt och visste mycket väl att den var falsk, men insåg ändå vilken guldtupp den kunde användas till med rätt omständigheter och marknadsföring. Barnum visade upp den under en tid, men den gick senare förlorad i en brand.

Sjöjungfrun i fråga var skapad av en död apunge, en fisk och papier-maché för att täcka upp skarvarna.

Många kopior av Fiji-sjöjungfrun dök sedan upp, ofta såldes de till kuriosakabinetter. För den som undrar vad en sådan är, så var det en privat samling av underliga och ofta ganska groteska saker. Märkliga foster, avvikelser från djurvärlden i stil med ormar med två huvuden, fingrar från avrättade personer och gärna ting kopplade till det ockulta var sådant man kunde hitta i en kuriosakabinett, men även påstått drakblod eller enhörningshorn.

Än i dag finns många av dessa förfalskade sjöjungfrur kvar i privata samlingar över större delen av världen, och det skapas även nya från tid till tid. Säga vad man vill om detta berömda falsarium, men det har i alla fall bibehållit sin popularitet och dyker då och då upp på Internet som ett åter igen påstått "äkta" fenomen.

Källor: Roadsideamerica, Museum of hoaxes

Tack till Emma som önskade artikelämnet!